Domäninfo & WHOIS

Vad ett WHOIS-/domänuppslag egentligen berättar

Skriv in en domän i det här verktyget och du får det offentliga registreringsregistret bakom den: vem registraren är, de viktiga datumen, statusflaggorna registret satt, och namnservrarna som svarar för namnet. Vi hämtar den datan live från registret via RDAP, och lägger till domänens A- och NS-poster samt en uppskattad ålder så att du kan bilda dig en uppfattning i ett ögonkast. Inget konto, ingen inloggning på någons portal.

Folk kallar det fortfarande "WHOIS-uppslag" av vana, och namnet är värt att behålla eftersom det beskriver det de flesta känner igen. Under ytan är det dock RDAP du faktiskt frågar numera.

Från WHOIS till RDAP

Det ursprungliga WHOIS-protokollet går tillbaka till internets tidiga dagar. Du öppnade en oformaterad textanslutning på port 43, skickade ett domännamn och fick tillbaka en klump fritext. Det fungerade, men hade problem: inget var krypterat, det fanns inget fast format, och varje register lade upp sitt svar lite olika, så mjukvara fick gissa var registrarnamnet slutade och datumen började.

RDAP — Registration Data Access Protocol — löser allt det. Det körs över HTTPS, så frågan och svaret är krypterade istället för att färdas i klartext. Det returnerar strukturerad JSON, vilket betyder att ett verktyg kan läsa varje fält pålitligt istället för att skrapa text. Och det hanterar icke-latinska skriftsystem korrekt, så kyrilliska, kinesiska eller arabiska domäner kommer tillbaka rätt. ICANN har fasat ut WHOIS till förmån för RDAP för generiska toppdomäner (.com, .net, .org och resten), och RDAP är nu den obligatoriska standarden för dem. Många landstoppdomäner kör fortfarande klassisk WHOIS, så du möter båda ett tag till.

Vad varje fält betyder

Så här läser du resultatet.

Registraren är företaget domänen registrerades genom — GoDaddy, Namecheap, Cloudflare och så vidare. Det är inte nödvändigtvis ägaren; det är säljaren som förvaltar registreringen.

Registreringsdatumet (ibland kallat skapandedatum) är när domänen först registrerades. Utgångsdatumet är när den nuvarande registreringsperioden löper ut, och uppdateringsdatumet markerar senaste gången registret ändrades. Dessa tre datum berättar det mesta: hur gammalt ett namn är, hur snart det löper ut, och om något ändrats nyligen.

Statuskoderna är korta flaggor satta av registraren eller registret. Den du oftast ser är clientTransferProhibited, som låser domänen mot att flyttas till en annan registrar utan att ägaren först låser upp den. Det är ett säkerhetsstandardläge, inte en varning — det påverkar inte DNS, e-post eller något operativt. Koder som clientHold (domänen resolvas inte) eller pendingDelete är viktigare, så det är värt att känna till att de finns.

Namnservrarna är de auktoritativa servrarna som svarar på DNS-frågor för domänen. De talar om vem som faktiskt är värd för zonen — ofta en avslöjande ledtråd om vilken leverantör eller CDN som ligger bakom en webbplats. Vill du gräva djupare i vad de servrarna publicerar, kör namnet genom vårt DNS-uppslag, och kolla var adresserna hamnar med IP-uppslaget.

Varför ägarens namn oftast är dolt

Har du gjort ett uppslag och förväntat dig en persons namn och e-post men fått "Redacted for Privacy" istället, är det normalt nu. När GDPR trädde i kraft i Europa krävde ICANN att registrarer skulle sluta publicera registranters personliga kontaktuppgifter som standard. Många ägare betalar dessutom för integritets- eller proxytjänster ovanpå det.

Så det personliga — namn, e-post, postadress — är typiskt maskerat. Den tekniska datan är det inte: registrar, datum, statuskoder, namnservrar och ofta registrantens land kommer fortfarande fram fint. Behöver du genuint identiteten bakom en domän (en juridisk tvist, säg), går det via ICANN:s begäranprocess snarare än ett offentligt uppslag.

Domänålder, och varför den är värd att kontrollera

Registreringsdatumet ger dig domänens ålder, och den siffran väger tyngre än den ser ut. Google har sagt att ålder i sig inte är en rankingfaktor, men sakerna som kommer med ålder brukar vara det: år av bakåtlänkar, indexerat innehåll, varumärkessökningar och ett track record. Studier av topplaceringar hittar gång på gång att sidor som rankar högst tenderar att vara flera år gamla. En äldre domän med ren historik är ett försprång; en äldre domän med ett skräppostigt förflutet kan vara en belastning, vilket är precis varför du kontrollerar innan du köper.

I vardagen täcker samma uppslag mycket mark. Kontrollera ett utgångsdatum så att en domän du bryr dig om inte tyst löper ut. Verifiera ett varumärke genom att bekräfta att registrar och datum stämmer med vad ett företag påstår. Och gör grundläggande due diligence innan köp — ett namn registrerat förra veckan och ett hållet stadigt i femton år är mycket olika köp, även till samma pris.

Vanliga frågor